Kila stadigt

En av presenterna som jag fick av min käre make på 30-årsdagen var ett par symboliska Karen Millen-skor som jag fick byta mot vilket annat par som helst. De som han gav var visserligen väldigt häftiga – i princip bara remmar och stora blingiga stenar – men tyvärr, även i rätt storlek, helt omöjliga till mina fötter.

Så efter en halvtimmes skoprovning i dag fastnade jag till slut för dessa jättefina skor med kilklack. Mönstret är väldigt jag, de passar både till jeans och till den lilla svarta, och dessutom har de den trevliga egenskapen att jag faktiskt klarar av att gå i dem. Åh ... jag blir bara mer och mer kär ju mer jag tittar på dem.

Nu fattas bara:
1) varmt väder
2) fina fötter (vilken tur att jag fick ett fint fotspa-kit av Carro i fölsispresent)
3) en snygg cocktail i ena handen.

$#"&%!!!

Monteringsassistenten

Idag har jag skruvat ihop Gulliver. Gulliver är en vit spjälsäng från Ikea.

Senast jag skruvade ihop en Ikeamöbel var när jag var i åttonde månaden (hörnarbetsplatsen Johan, som fick agera skötbord). Min man hade ryggskott och jag ville inte vänta – skötbordet skulle monteras direkt, fastän det var mer än en månad kvar till dagen D. Är man gravid så är man. Det tog sex timmar, några liter svett och en hel säck med svordomar och det var ett under att inte vattnet gick den kvällen. Dagen därpå kunde jag knappt gå på grund av mina rygg- och höftsmärtor.

Gulliver var tack och lov lite enklare och medgörligare än Johan och krävde bara en enda svordom. Nu ligger Fille och sussar sött under sitt nya Mumintäcke – och maken får äntligen återvända från soffan där han har tillbringat de senaste nätterna. Välkommen!

Cowboy leg

Medan jag funderar över min reserapport vill jag bara tipsa om den kinesiska menyn som dissekeras på sidan "May I take your order?" (tack Daniel*). Vansinnigt rolig engrish, för den som går igång på sånt. Jag som har varit i Kina några gånger har sett en hel del språkknasigheter, men det här slår nog alla rekord. Smakprov här:


* Vilken länk gäller nuförtiden, D?

BrunchGirl is back

... från Western Cape i Sydafrika, med nya fräknar, obscena kulinariska minnen och en näthinna som fortfarande försöker smälta det magnifika sydafrikanska landskapet.

En riktigt lyckad bröllopsresa med andra ord. Utförligare rapport kommer – nu är det sängen som gäller.

Hurra hurra hurra hurra

... för nu är jag 30!

Ingen kris i sikte – däremot en jättetrevlig brunch på Elverket med vänner och familj, plus många finfina presenter. C gav mig de fantastiska Karen Millen-skorna (ska ses som ett par symboliska "exempelskor" som jag får byta om jag vill) och en iPod med video! Och av päronen fick jag mina efterlängtade Spode-tekoppar. Och som ni ser fick jag även en massa annat skoj. Tack alla för en skön dag!

Sydafrikanskt filmtips

I helgen lämnade vi bort Filleroni för första gången. Tre timmar utan bebis – wow! Vi passade på att se Tsotsi, som var väldigt bra. Otäck, rörande och emellanåt rolig; varm utan att vara alltför sliskig. Bra musik också. Rekommenderas.

Klart grabben ska ha en egen tröja

Way: bokstäver 5 kr/st, påstrykning 30 kr, bodysar/tröjor från hundralappen och uppåt

The heat is on

Om en vecka åker vi till Kapstaden. Enligt Weather.com är det varmt – 20–30 grader – och senaste garderobsrensningen resulterade i ett tämligen fattigt sommarförråd. Så det blev lite nödshopping idag. Märklig känsla att shoppa sommarkläder en gnistrande kall vinterdag, förresten.

Som Malin E skriver är det inte alltid man lyckas hitta bra grejer när man måste det, men H&M hade faktiskt en hel del. Fick en skjortklänning, en tunn klänning i bomullsstretch, en blus och ett par shorts för totalt 800 kr (10% clubrabatt just nu). Klänningarna är dessutom perfekta att ha ovanpå byxor om man nu vill det.

Ska dock unshoppa shortsen då de är lite väl pösiga fram och helt enkelt inte särskilt smickrande. Vad ska jag köpa i stället – shorts eller svarta capribyxor? Har svårt att hitta shorts som inte får mina ben att se klunsiga ut, men är capribyxor hopplöst ute?

Lillen fick i alla fall en solhatt för 35 kr. Inte illa.

Edit: Malin E var det som skrev, inte Anna. Sorry Malin!

Winter wonderland... not

Tack men nej tack

Johan vill skriva på en protestlista mot vintern. Jag bidrar till anti-lappmögelkampanjen med en lista:

Saker jag hatar med vintern
1) Att det är så jädrans kallt, speciellt när det är en plusgrad och det blåser.
2) Grus, grus, grus överallt i lägenheten – i hallen, på badrumsgolvet, i sängen och alltid, alltid under fötterna. Även om man sopar varje dag.
3) Hår som är platt, livlöst, elektriskt och fett – samtidigt – och som det inte är någon idé att styla eftersom det ändå förstörs av mössan/halsduken/snön.
4) Att det är helt värdelöst att gå ut med barnvagnen när a) man måste parera "rasrisk"-skyltar på smala hala trottoarer, b) snömodden gör varje promenad till ett ofrivilligt och svettigt workoutpass och c) det snöar uppåt.
5) Att Stockholms innerstad går från vackert vintervit till gråbrungeggig på bara några timmar.

Snö ska endast finnas
1) den 24 december
2) i slalombacken
3) där ens barn vill åka pulka.

När jag blir stor ska jag bli journalist

Häromdagen satt jag och tog en latte i vintersolen, utanför Piccolino i Kungsträdgården. Vid bordet bredvid satt två kvinnor i 35-årsåldern. När det kom fram två killar med en kamera och ett anteckningsblock kunde jag inte låta bli att tjuvlyssna.

- Hej, vi kommer från Handelskammartidningen, Stockholms Handelskammares tidning alltså. Vi skulle vilja ställa en fråga till någon av er, går det bra?
- Eh, javisst! (fnitter)
- Okej. (Till ena kvinnan) Skulle du kunna säga något om Stockholms handelskammare?
- Oj, nä, hm, vet inte riktigt. Vad vill ni veta?
- Tja, vad vet du om Stockholms handelskammare och vad vi gör? Om du säger något så kan du få vara med i vår tidning, med bild och allt.
- (generat fnitter) Oj, jag har faktiskt ingen aning.
- Du har ingen aning om vad vi gör?
- Nej.
- Okeeej – vad kommer du att tänka på?
- Jag vet faktiskt inte. (fnitter)
- Du kanske tänker på företag?
- Ja, kanske det...
- Om samarbetet mellan företag, kanske? Att vi finns där för att öka samarbetet mellan företag?
- Jaha, okej...
- Kan du säga någonting då?
- Ska jag säga det du just sa?
- Ja, om du vill.
- Att ni... (tänker efter)... ökar samarbetet mellan företag? Ska jag säga det?
- Ja! Just det. Det blir jättebra. Vad heter du?
- (kvinnan uppger sitt namn)
- Tack så mycket!