Eftersom jag är sjalnovis valde jag ringsjal just för att den sägs vara enklare än långsjal. Yeah right. Medan jag kämpade med vaggposition och grodposition blev jag allt svettigare och Frank allt ilsknare. Ett par gånger lyckades jag få till en halvhjärtad vaggposition men det kändes aldrig riktigt bra. Till slut fick jag lust att tända eld på sjalen (utan bebis i, såklart). Eller i alla fall sälja den på Blocket.
Lyckligtvis gjorde jag inte det, utan konsulterade i stället de erfarna sjalmammornas tillhåll, Sjalbarn. Där fick jag veta att ringsjal funkar bäst med lite större, stadigare bebisar. Och så fick jag en massa tips angående hur man gör med små sladdriga spädbarn ("nyfisar").
Övning ger färdighet – och idag fick jag äntligen till det! Voilà: grodposition, snett åt sidan. Frank sov som en stock under hela dagishämtningen. Och drog till sig en hel del "åh vad gulligt"-blickar på vägen.
Hello you!
3 kommentarer:
du ser helt fantastisk ut. Selv er det 8 mndr siden babyen kom ut av magen min, men magen er slapp og stor fremdeles på tross av diett og trening. Livet er urettferdig ;-)
Anonym: Äsch, det finns faktiskt en liten bulldeg på magen, och jag är fortfarande 5 kg ifrån mina vanliga jeans. Men ja, jag är rätt lyckligt lottad vad gäller kroppens återhämtning. Och väldigt väldigt tacksam. :)
ja, det är tusan inte lätt... kämpar på med trikåsjal här, ringvarianten ser onekligen smidigare ut.
Skicka en kommentar