Inatt drömde jag att jag bokstavligen stötte ihop med Paul Auster. Jag blev alldeles starstruck. Han tittade på mig med sina vackra, intelligenta ögon och sa "men hörrudu, har du ingenstans att bo?" Och just precis då kom jag på att nej, det hade jag ju inte! Och då sa han "men jag har ett hus som står tomt. Du kan ju bo där ett tag, det känns bra att någon är där." Och jag blev så glad och nästan lite kär.
Sedan vaknade jag och försökte förmedla denna fantastiska dröm till min man. Han förstod inte riktigt storheten i att just Paul Auster ville låta mig bo i sitt hus. Ärligt talat verkade han lite missnöjd när jag berättade om Pauls vackra ögon. Konstigt.
3 kommentarer:
min man var lika orförstående när jag vaknade en morgon och livfullt berättade om hur jag hånglat m Fredrik Ljungberg.
Ja, det var märkligt. Men jag blir glad för din skull!
*mummel*
;o)
Skicka en kommentar