En kul iPhone-app är Photoshop.com, ett väldigt enkelt men förvånansvärt nyttigt och roligt bildbehandlingsprogram. Man kan bland annat beskära, göra om till svartvitt, ändra exponering eller lägga på olika effekter och filter. Här är några exempel.
fredag, januari 01, 2010
Språkliga framgångar
Fyraårige Fille idag: "Pappa, är det ett sje-ljud i choklad?"
Och Frank, ett och ett halvt år, är fortfarande ganska fåordig (i alla fall jämfört med hur Fille var i samma ålder) men har äntligen börjat säga sitt namn: "Plank".
Och Frank, ett och ett halvt år, är fortfarande ganska fåordig (i alla fall jämfört med hur Fille var i samma ålder) men har äntligen börjat säga sitt namn: "Plank".
Nyårsfirande
Jag har aldrig varit särskilt förtjust i nyårsfirande. Jag gillar inte att ett år tar slut alldeles för snabbt, jag gillar inte alla upptrissade förväntningar på kvällen, jag gillar inte att ta mig hem mitt i natten i arktisk kyla bland massor av fulla människor. Alex Schulman fångar ångesten ganska exakt.
I år var jag dessutom trött och sur efter att ha sovit dåligt två nätter i rad, så festhumöret var verkligen inte på topp. Men kl 15 stod vi i Hötorgshallen, utan barn (outsourcade till deras mormor), och valde ut det vi tyckte verkade gott och enkelt. När vi kom hem fick jag lägga mig en stund medan C städade upp i köket och förberedde maten.
Kl 19 klev jag upp, tog en dusch och fixade mig. Hittade denna klänning på rean, är väldigt nöjd med den!
Sedan var det dags att korka upp champagnen. Vår policy är att dricka den goda champagnen till maten när man fortfarande har vett att uppskatta den.
En Gosset Brut Grande Réserve, efter Jens Dolks rekommendation i SvD. Vi ville gärna testa något nytt men kunde tyvärr konstatera att hans och vår champagnesmak skiljer sig en del. Den här var absolut godkänd men lite för syrlig och inte med alla de brödiga och nästan marsipanaktiga toner som vi gillar.
Sedan var det dags för mat. Mycket lyx för pengarna – totalt sett gick maten på en dryg femhundring. För två! Vi inledde starkt med anklever med sockerkokta gröna äpplen.
C skötte pilgrimsmusslorna med militärisk precision.
Och goda blev de! Smörstekta med citron, salt och peppar. Mer behövs inte.
Nästa rätt gjorde sig inte så bra på bild men var också himla god. Melanders laxqueneller i vinsås med västerbottenpaj till (också Melanders). En laxroulad med löjrum irrade sig in men kändes lite malplacerad i sammanhanget.
Avslutningen: En helt perfekt panna cotta (signerad Carl), med en ljuvlig halloncoulis till.
Till maten valde vi att lyssna på bloggerskan Malin Collins playlist med hennes 00-talsfavoriter. Bra låtar som lyfte kvällen ännu ett snäpp. Efter det var vi så nöjda och glada att vi bestämde oss för att haka på en fest vid S:t Eriksplan. På med lite läppstift.
År 2010 skålades in med Jessica och hennes Marcus. Vi blev alldeles lagom fulla. Och vi lyckades hitta en taxi när vi skulle hem. En helt perfekt kväll, med andra ord.
God fortsättning på er alla! Ha ett alldeles fantastiskt 2010!
I år var jag dessutom trött och sur efter att ha sovit dåligt två nätter i rad, så festhumöret var verkligen inte på topp. Men kl 15 stod vi i Hötorgshallen, utan barn (outsourcade till deras mormor), och valde ut det vi tyckte verkade gott och enkelt. När vi kom hem fick jag lägga mig en stund medan C städade upp i köket och förberedde maten.
Kl 19 klev jag upp, tog en dusch och fixade mig. Hittade denna klänning på rean, är väldigt nöjd med den!
Sedan var det dags att korka upp champagnen. Vår policy är att dricka den goda champagnen till maten när man fortfarande har vett att uppskatta den.
En Gosset Brut Grande Réserve, efter Jens Dolks rekommendation i SvD. Vi ville gärna testa något nytt men kunde tyvärr konstatera att hans och vår champagnesmak skiljer sig en del. Den här var absolut godkänd men lite för syrlig och inte med alla de brödiga och nästan marsipanaktiga toner som vi gillar.
Sedan var det dags för mat. Mycket lyx för pengarna – totalt sett gick maten på en dryg femhundring. För två! Vi inledde starkt med anklever med sockerkokta gröna äpplen.
C skötte pilgrimsmusslorna med militärisk precision.
Och goda blev de! Smörstekta med citron, salt och peppar. Mer behövs inte.
Nästa rätt gjorde sig inte så bra på bild men var också himla god. Melanders laxqueneller i vinsås med västerbottenpaj till (också Melanders). En laxroulad med löjrum irrade sig in men kändes lite malplacerad i sammanhanget.
Avslutningen: En helt perfekt panna cotta (signerad Carl), med en ljuvlig halloncoulis till.
Till maten valde vi att lyssna på bloggerskan Malin Collins playlist med hennes 00-talsfavoriter. Bra låtar som lyfte kvällen ännu ett snäpp. Efter det var vi så nöjda och glada att vi bestämde oss för att haka på en fest vid S:t Eriksplan. På med lite läppstift.
År 2010 skålades in med Jessica och hennes Marcus. Vi blev alldeles lagom fulla. Och vi lyckades hitta en taxi när vi skulle hem. En helt perfekt kväll, med andra ord.God fortsättning på er alla! Ha ett alldeles fantastiskt 2010!
torsdag, december 31, 2009
Mitt 00-tal
Det verkar vara så gott som obligatoriskt att blogga upp en sammanfattning av sitt 00-tal. På bussen hem idag insåg jag att det finns en gemensam nämnare för nästan allt som har varit av betydelse för mig under det senaste decenniet: internet.
Det är via internet, och i synnerhet det numera avsomnade nätverket Shortcut, som jag träffat ett stort antal helt fantastiska vänner som jag förmodligen aldrig hade stött på annars. Jag har fått jobb, frilansuppdrag, inspiration och uppmuntran i knepiga situationer. Jag träffade min älskade make på självaste Spraydate, vilket i förlängningen innebär att våra två fina pojkar inte hade funnits utan internet (även de kom till på det gamla hederliga analoga sättet). Och det är tack vare internet som jag har lyckats hålla igång mitt sociala liv trots den så kallade tvåbarnstunneln.
Andra mer eller mindre viktiga milstolpar:
Jag har ätit nudlar i Tokyo, töltat på Island och provat vin i Kapstaden.
Jag har blivit ateist.
Jag har inte bara startat eget utan även lyckats bra som frilans.
Jag har bott i Vasastan, Råsunda, Kungsholmen, Lilla Essingen, Mariaberget och Sibirien.
Jag har börjat blogga.
Jag har upplevt en hemsk och en fantastisk förlossning.
Jag har upptäckt hur otroligt svårt, frustrerande och utmattande det är att vara mamma – men också hur obeskrivligt underbart.
Jag har insett vilken otroligt bra mamma jag själv har.
Jag vet numera allt om sömnbrist och vad den kan göra med ens mentala hälsa.
Jag har klarat mig undan svårare sjukdomar, bortsett från en akut livmoderinfektion efter Filles ankomst samt två lindriga förlossningsdepressioner. Det som inte dödar härdar.
Jag har ägt en iMac, en iBook, en MacBook och en MacBook Pro samt två iPods och en iPhone.
Jag har gjort tre misslyckade uppkörningsförsök och tagit körlektioner för en summa som motsvarar en bättre bröllopsresa.
Jag har lärt mig dricka kaffe.
Jag har lyckats göra chokladsufflé.
Jag har börjat fotografera.
Jag har skaffat en fet tatuering.
Jag har upptäckt Chokladfabrikens chokladlakritskola med flingsalt.
Jag har lärt mig vikten av att kunna säga ifrån och tacka nej.
Jag har ätit galet god mat på Oaxen, Bon Lloc, Lux, Mistral, Vassa Eggen, F12 och Mathias Dahlgren.
Jag har ökat min normalvikt med 4 kg och minskat min kupstorlek från B till A – och jag känner mig snyggare än någonsin.
Kort sagt: Jag är väldigt nöjd med mitt 00-tal.
Det är via internet, och i synnerhet det numera avsomnade nätverket Shortcut, som jag träffat ett stort antal helt fantastiska vänner som jag förmodligen aldrig hade stött på annars. Jag har fått jobb, frilansuppdrag, inspiration och uppmuntran i knepiga situationer. Jag träffade min älskade make på självaste Spraydate, vilket i förlängningen innebär att våra två fina pojkar inte hade funnits utan internet (även de kom till på det gamla hederliga analoga sättet). Och det är tack vare internet som jag har lyckats hålla igång mitt sociala liv trots den så kallade tvåbarnstunneln.
Andra mer eller mindre viktiga milstolpar:
Jag har ätit nudlar i Tokyo, töltat på Island och provat vin i Kapstaden.
Jag har blivit ateist.
Jag har inte bara startat eget utan även lyckats bra som frilans.
Jag har bott i Vasastan, Råsunda, Kungsholmen, Lilla Essingen, Mariaberget och Sibirien.
Jag har börjat blogga.
Jag har upplevt en hemsk och en fantastisk förlossning.
Jag har upptäckt hur otroligt svårt, frustrerande och utmattande det är att vara mamma – men också hur obeskrivligt underbart.
Jag har insett vilken otroligt bra mamma jag själv har.
Jag vet numera allt om sömnbrist och vad den kan göra med ens mentala hälsa.
Jag har klarat mig undan svårare sjukdomar, bortsett från en akut livmoderinfektion efter Filles ankomst samt två lindriga förlossningsdepressioner. Det som inte dödar härdar.
Jag har ägt en iMac, en iBook, en MacBook och en MacBook Pro samt två iPods och en iPhone.
Jag har gjort tre misslyckade uppkörningsförsök och tagit körlektioner för en summa som motsvarar en bättre bröllopsresa.
Jag har lärt mig dricka kaffe.
Jag har lyckats göra chokladsufflé.
Jag har börjat fotografera.
Jag har skaffat en fet tatuering.
Jag har upptäckt Chokladfabrikens chokladlakritskola med flingsalt.
Jag har lärt mig vikten av att kunna säga ifrån och tacka nej.
Jag har ätit galet god mat på Oaxen, Bon Lloc, Lux, Mistral, Vassa Eggen, F12 och Mathias Dahlgren.
Jag har ökat min normalvikt med 4 kg och minskat min kupstorlek från B till A – och jag känner mig snyggare än någonsin.
Kort sagt: Jag är väldigt nöjd med mitt 00-tal.
onsdag, december 30, 2009
tisdag, december 29, 2009
Och förresten
... så blev det ingen reparation utan en MacBook Pro 15". Större skärm, bättre färgåtergivning, högre prestanda – att redigera och titta på bilder går numera som en dröm.Och för att slippa leva på makaroner under den närmaste tiden valde jag ett 24-månadersavtal. Ogillar egentligen avbetalningsplaner men det här kändes som ett rimligt undantag.
torsdag, december 24, 2009
Skön jul
Vilken härlig julafton! Lyckade klappar till barnen, mysigt hos mamma och styvpappa, galet mycket och galet god julmat, och helt perfekta fådda klappar:
Från vänster:
Hade gärna lagt upp fler bilder men känner mig ännu inte riktigt bekväm med mini-pc:n som jag fått låna av C. I morgon ska jag försöka sätta mig in i Picasa för att slippa redigera tusentals foton när jag väl har en fungerande Macbook igen. Svårt dock på en liten skärm, får nöja mig med att rensa bort de uppenbart dåliga bilderna.
Från vänster:- Photoshop-bibel av Scott Kelby - eftersom jag inte kommer att kunna gå någon längre fotokurs i vår, får jag satsa på en egen Photoshopkurs hemma i stället
- Ett 16-85 mm Nikonobjektiv, från C. Han överskred julklappsbudgeten med hästlängder men mumlade något om att han ju också får använda objektivet (vilket ju bara är rättvist med tanke på att jag lagt beslag på "vår" kamera hela hösten). Han är inte riktigt klok - men jag är riktigt, riktigt glad.
- Klassiska blårandiga pyjamasbyxor i bomull
- Kiehls Superbly Restorative Argan Body Cleansing Oil - doftar så himla gott! - och lite prover
- Lipstick Queen Glossy Pencil i nyansen Mystery - supersnyggt skirt gloss i pennformat
Hade gärna lagt upp fler bilder men känner mig ännu inte riktigt bekväm med mini-pc:n som jag fått låna av C. I morgon ska jag försöka sätta mig in i Picasa för att slippa redigera tusentals foton när jag väl har en fungerande Macbook igen. Svårt dock på en liten skärm, får nöja mig med att rensa bort de uppenbart dåliga bilderna.
onsdag, december 23, 2009
Tidig julklapp till mig själv
Skärmar som slocknar och granar som tänds
Idag dog skärmen, eller snarare backlighten, på min älskade MacBook. Tajmingen kunde varit bättre med tanke på antalet röda dagar vi har framför oss och min något ansträngda ekonomi nu i december/januari. Men men, det löser sig, och under tiden får jag låna C:s lilla Samsung-netbook.
Och så har vi en jättefin gran! Undre halvan är tämligen bar för att inte fresta små 1,5-åriga händer alltför mycket. Och med en ivrig fyraåring som medhjälpare får man ha överseende med att femton dekorationer hänger från en och samma gren. Faktiskt blev granen ännu finare just därför.

Och så har vi en jättefin gran! Undre halvan är tämligen bar för att inte fresta små 1,5-åriga händer alltför mycket. Och med en ivrig fyraåring som medhjälpare får man ha överseende med att femton dekorationer hänger från en och samma gren. Faktiskt blev granen ännu finare just därför.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





