Vadå blogga?

1) Förkyld (inklusive två korta men skitjobbiga öroninflammationer)
2) Börjat jobba igen
och, sist men absolut inte minst:
3) True Blood

Okej, nu vet ni att jag lever. Tillbaka till Sookie och hennes värld.

Protagonist javisst

Rubriken på läslistan till vänster har förändrats från "Läser just nu" till "Läst 2009". Igår blev jag klar med Wallys tegelsten. Den var bitvis trög, bitvis briljant – på det hela taget klart läsvärd, även om I Know This Much Is True fortfarande är min favorit.

Idag lyckades jag avverka hälften av Amanda Svenssons Hey Dolly men upptäckte nu att jag förmodligen glömt den kvar på Caffè Nero eller tappat den någonstans på vägen upp till dagis. Ska gå förbi Nero och fråga om någon lämnat in den, men om den är borta kommer jag nog att gå vidare till nästa bok. Jag har lite problem med Dolly, vilket jag antar att man ska ha, men för mig är det av någon anledning viktigt att sympatisera med – eller i alla fall på något sätt identifiera mig med – en romans huvudkaraktär, annars blir jag bara uttråkad och irriterad. Lite handikappande, men så funkar jag.

Goda grannar

Grannpojken är på besök. Eftersom han också är tre år, tokig i Blixten McQueen och nästan alltid snäll och glad är han en mycket välkommen lekkamrat. Att hans mamma denna gång skickade med ett gäng nybakade vaniljbullar gör inte saken sämre.

Birthday girl

Vilken skön födelsedag! Fick för en gångs skull hyfsat många timmars sömn – tack Frank! Sedan frukost (NK-bakelser) med presentutdelning. Fille valde ut födelsedagskortet med Betty Boop ("det är en prinsessa") och tyckte att pappa skulle skriva "Mamma du är finast" i det. Åh!

Av Carl fick jag:
- En alldeles egen japansk single malt (Karuizawa Single Cask 1991), eftersom jag brukar klaga på att det alltid är killar som blir bjudna på whiskey
- Plånboken, dock i en gladare färgkombination (mitt val) – så fin! Man blir glad bara av att se den.
- Lite hjälp att fixa det där förbannade körkortet (nu blir det en helt annan strategi; fortsättning följer, men senare i år)

Sedan lyxlunch på Grands veranda med vackert gravida Lisa, som gav mig den underbara kudden från Pillowmine som jag bloggade om för någon månad sedan.

Presenten från mamma ska bloggas upp så fort den har justerats lite. Kommer att få användning för den om ganska precis en månad ... roligt!

Tack alla som har ringt, sms:at, mailat eller skickat en av alla ziljoner fina Facebookhälsningar!

Jag lever!

Fille i morse:

Ja må han leva
Ja må han leva
Ja må han leva uti hundrade år
Javisst ska hon leva
Javisst ska hon leva
Javisst ska hon leva uti hundrade år!
Hurra!
Hurra!
Ett fyrfaldigt leve för mamma! Hon lever!
Hurra!
Hurra!
Hurra!

Sickla shopping spree

Idag fick jag hämta ut min bloggvinst hos NameIt i Sickla. Jag fick hela 1200 kr att handla för – vilken lyx! Det fanns mycket snyggt att välja på, så det var inte särskilt svårt att plocka ihop ett gäng tröjor, sommarskjortor, strumpor och byxor till pojkarna – och en liten present (i paketet) till bebisen i Lisas mage. Fille (som numera mår helt okej) blev jätteglad för motorcykeltröjan. Själv tycker jag att de svarta jeansen var ett riktigt fynd. Tack NameIt!

Sedan kunde jag inte låta bli dessa plagg med tatueringsmotiv på KappAhl. Synd att de bara görs till bebisar, jag skulle verkligen kunna tänka mig ett linne i det här mönstret.


PS. Sickla köpkvarter – oj!

Man lär sig något nytt varje dag

1) Man ska aldrig konstatera att bebisens sömnvanor sakta men säkert börjar stabiliseras för då introduceras inte bara en, utan två vakna perioder under natten – den första dessutom vid 22.30/23.00-tiden, vilket gör det helt poänglöst att gå och lägga sig tidigare för att ta igen föregående natts förlorade sömn.
2) Man ska aldrig, aldrig säga "jag tror att vi har klarat oss undan vinterkräksjukan" för då tar det inte mer än ett par dagar innan sonen kräks upp sin middag på vardagsrumsmattan. Nu kanske vi ändå har tur eftersom han verkar pigg och glad igen efter nattens sömn, men jag har ännu inte vågat ge honom frukost.
3) Det går att tvätta vardagsrumsmattan i vår maskin. Nästa gång ska jag dock komma ihåg att slå av centrifugeringen; det var lite för mycket av en rysare att sitta där och undra ifall maskinen skulle palla att slunga runt en tung matta i flera minuter.

Tidig födelsedagspresent till mig själv

Månadens fynd: En Odd Molly Lovely Knit-kofta. Har hårdbevakat Blocket senaste veckorna, skönt att äntligen få lön för mödan.

Shoppingutflykt

Frank och dagens lunchkamrat Flisan på väg mot Gina Tricots frestelser.

Hmmm

Brödnostalgi

En påse lycka

Ett av mina allra käraste matminnen är från när jag var liten och bodde hos min mamma och styvpappa på somrarna och julloven. Min styvpappa bakade de godaste bröden, som vi kallade "the Carrington babies" (från Dynastin). Alltid samma bröd, alltid fyra limpor åt gången. Två eller tre av dem åkte direkt in i frysen så fort de svalnat, men den fjärde skars upp medan den fortfarande var rykande varm.

Sittande i mitt nattlinne bredde jag ett obscent lager smör på mina brödskivor och försökte äta upp dem innan smöret hunnit smälta. Kombinationen kallt smör och varm Carringtonbebis var nämligen höjden av kulinarisk dekadens för denna oerhört kräsna åttaåring. På morgnarna fick brödrosten jobba hårt och smöret gick åt i en rasande takt.

Sedan dess har jag själv försökt baka bröd som liknar dessa fantastiska och förmodligen ganska enkla limpor, men aldrig lyckats. Och både styvpappa och mamma är numera GI-frälsta, så bröd är så gott som portförbjudet i deras hem.

Därför blev jag alldeles till mig av lycka när jag av en ren slump upptäckte Fazer Aktiv Råg, som enligt förpackningen funkar utmärkt som rostbröd. Och som visade sig smaka precis som en skiva Carringtonbebis. Ett tjockt lager smör och vips var jag tillbaka i köket på Beckombergavägen.

Needless to say går brödrosten varm just nu.

Soundtrack of my life

Här är en intressant lista som vandrat genom en stor del av Facebook, för att bland annat hamna på väninnan Ninnis sida. Det handlar om att räkna upp de 20 album som betytt mest för en under ens liv. Jag snor hennes formulering: "Some of them are albums that changed my life, and some of them are albums that perhaps didn’t change my life as such but they were there for me when big changes happened in my life."

Så, utan inbördes rangordning (möjligtvis någon slags ruff kronologisk ordning) och utan någon som helst hänsyn till credfaktor:

Madonna – Like A Virgin
Suzanne Vega – Solitude Standing
Jesus Christ Superstar (Original Cast Recording)
Tori Amos – Little Earthquakes
Sophie B Hawkins – Tongues And Tails
Smashing Pumpkins – Siamese Dream
Radiohead – Pablo Honey
Pearl Jam – Ten
U2 – Achtung Baby
The Prodigy – Experience
Björk – Debut
Portishead – Dummy
Massive Attack – Protection
Everything But The Girl – Walking Wounded
Smashing Pumpkins – Mellon Collie And The Infinite Sadness
The Chemical Brothers – Exit Planet Dust
Cardigans – Long Gone Before Daylight
David Gray – White Ladder
José González – Veneer
Air – Talkie Walkie

Hm. Det här var svårare än jag trodde. Någon annan som känner sig manad?

Färgglatt

I helgen var vi och såg Gursky-utställningen på Moderna. Rolig, även om jag hade hoppats på fler bilder i storformat.


I den alltid lika frestande butiken fastnade både jag och C för detta snygga matlagningsset, Nest, från Antony & Richard Joseph. Och även de fina plånböckerna från Mywalit. Är det töntigt att skaffa sig matchande plånböcker?

Brunch makeover

Den senaste veckan har varit lite uppochned så jag har inte orkat blogga. Positivt är dock att vårt favorithak Caffè Nero sett över sin helgbrunch. Priserna har än en gång höjts (för tredje gången på ett år?) men man får rätt mycket för sina 175 kr:


Liten sallad, lyxig miniyoghurt med blandade bär, en riktigt god och frasig fattig riddare, färskpressad apelsinjuice och en shot Bloody Mary.

Valfri varmrätt – i det här fallet en "Nero", med salsiccia, två stekta ägg och stekt potatis.

Och så en latte på maten, såklart.

Prisvärt, jodå – men tyvärr känns det inte som att vi har råd att bruncha där i samma omfattning som när det kostade 125 kr.