söndag, juli 26, 2009

En vanlig semesterdag

04.00: Frank vaknar och vill ha välling. Nu. Gråter HÖGT under de tre panikartade minuterna som det tar för oss att fixa sagda välling. Efteråt somnar han sedan om i vår säng; att lägga tillbaka honom i den egna sängen innebär bara mer gråt och vi är alldeles för trötta för att ta fajten.
06.45: Någon av pojkarna vaknar, vilket innebär att den andre pojken också vaknar. Jag eller C går upp beroende på vems tur det är. Än så länge är vi visserligen fortfarande överlyckliga över att inte längre behöva gå upp vid 05-tiden, så vi ska absolut inte klaga över denna punkt.
07.00-07.30: Hyfsat harmoniskt. Fille sitter hypnotiserad framför Bolibompa medan den vakna föräldern äter frukost i köket (inklusive dubbel espresso). Frank sitter med i köket och kastar plommonbitar, brödbitar och/eller ostskivor ned på golvet, på föräldern i fråga och ibland i munnen. Fille kommer in för att slänga i sig en snabb macka innan han sedan försvinner ut igen för att titta vidare på Bolibompa.
07.30-09.00: Pojkarnas humör försämras allteftersom Frank försöker sno Filles leksaker och Fille rycker tillbaka dem med orden "dumma Frank". Den vakna förälderns humör försämras i ungefär samma takt. Vid 09-tiden brukar ljud- och irritationsnivån vara så pass hög att den sovande föräldern tvingas inse att det inte går att sova längre och kommer ut, till den vakna förälderns illa dolda glädje.
09.00-11.00: Jag och C försöker duscha, klä på oss och barnen, borsta tänder till höger och vänster, kasta i oss mer kaffe, lösa leksakskonflikter och förhindra Frank från att sätta igång tvättmaskinen/äta grus/byta tv-kanal/tömma garderoben/trilla ned från soffan/hälla ut Filles potta. Under tiden frågar Fille "vad ska vi göra idag" ungefär tusen gånger och kommer med alla möjliga önskemål om Gröna Lund, Junibacken, Gotland, Kina och annat skoj tills vi själva blir alldeles utmattade och ännu mindre sugna på att hitta på något än vad vi var innan. Frank är dessutom vid det här laget jättegrinig men inte alls sugen på att sova. Vi kastar i oss ännu mer kaffe.
11.00: En kritisk tid, då det gäller att hålla en riktigt grinig Frank vaken tills alla är påklädda och färdiga, sedan dänger vi ned honom i vagnen och lämnar lägenheten. Är vi hemma gäller det att hålla Fille sysselsatt och tyst så att han inte väcker Frank. Ingen dricker kaffe, då kaffemaskinen kan väcka Frank. Om telefonen ringer tittar vi på varandra med panik i blicken och rusar sedan för att svara. I ett ögonblick tror vi att vi har klarat oss, sedan hörs ett illvrål från sovrummet.
Eftermiddagen: Ägnas åt barnvänliga aktiviteter. Ibland är vi smarta och tar varsitt barn för att mötas upp senare. Ibland plågar vi oss själva med att försöka agera Glad Harmonisk Familj Som Gör Mysiga Saker Tillsammans. I båda fallen gör vi oss av med alldeles för mycket pengar. Och häller i oss ännu mer kaffe.
Sen eftermiddag: Vi kommer hem. Fille och Frank bråkar vidare om leksakerna i vardagsrummet medan jag och C försöker komma på vad man kan äta till middag som inte är hämtmat. Sedan följer den berömda "hell hour" då en trött förälder försöker att inte svimma av i soffan (eftersom han/hon har ansvar för att barnen inte har ihjäl sig själva eller varandra) medan den andra föräldern lagar mat med ett stort glas vin bredvid.
18.30: Färdigätna. Nu gäller det att hålla barnen sysselsatta och nöjda i en sista timme innan det är dags för alla läggningsritualer. Ibland går det bra. Ibland går det åt helvete. Lika spännande varje gång.
19.30-20.00: Frank badas, sedan pyjamas, välling, tandborstning, Trollmor och ned i säng. Oftast är Franks läggning ganska kort och smärtfri, vilket gör att den tröttaste föräldern får ansvara för den.
19.45-21.00: Fille badas, sedan pyjamas, macka, saga 1, saga 2, saga 3, tandborstning, kissning, läggning, letande efter ficklampan/gosedjuret/älsklingsboken, mammas godnattvisa (Trollmor), pussar och kramar, pappas godnattvisor (Byggare Bob-sången, Vyssan lull), fler pussar och kramar, rop på mamma att komma och kramas en gång till, rop på oss båda att bilen/boken/ficklampan är försvunnen, sedan plötslig tystnad.
21.00-21.30: Diverse återstående hushållssysslor.
21:30-23.00: En och en halv timmes ljuvlig egentid. Som går alldeles för fort och som inte läggs på några särskilt konstruktiva saker, utan snarare på att glo på Facebook eller skriva blogginlägg.

Nä, dags att borsta tänderna. Det är ju min tur att gå upp imorgon.

6 kommentarer:

CvB sa...

Skitroligt!

... och (kanske föga förvånande) maximal igenkänningsfaktor.

:-D

/Din

k sa...

Ja, hahahaha! Än är vi inte riktigt där, men om ett år så... Shit.

Fru A sa...

ajajaj, hög igenkänningsfaktor även för min del... vad skönt att inte vara ensam om att tycka att det är sanslöst ansträngande!

Ingrid + Olle sa...

Haha! Jag skrattade högt flera gånger. Tills jag kom på att jag har det exakt likadant.

:-D

/Ingrid

Alison sa...

k: Ojoj, vänta bara ...

Fru A + Ingrid + Olle: Ja, det är skönt även för mig att veta att man inte är ensam i den mörkaste delen av tvåbarnstunneln. :)

lisa sa...

ååh gud. förlåt men jag skrattade så när jag läste inlägget.
blev trött och kaffesugen fast jag inte ens dricker kaffe av att läsa det hela. puh.
puss på er alla fyra.
och som alla säger: det går över. det blir bättre. inte för att jag har erfarenhet av två små barn men det är vad de med två små säger iallafall.