Skådebröd

Det är bara på senare år som jag på allvar börjat uppskatta semlor. Men de måste vara bakade med kärlek – och rejäla mängder mandelmassa – annars får det vara.

Valhallabageriets semla blev SvD:s testvinnare i år. Nyfiken tog jag (och halva Östermalm) mig dit – och vilket underbart litet bageri! Blev sugen på väldigt, väldigt mycket, men just idag fick det räcka med tre vackra, kaloristinna semlor till familjen samt en del foton.

Och ja, semlorna var riktigt goda.

Bästa borsten

Nä nu tar vi en paus från vattkoppseländet. Gick förbi M.A.C.-disken häromdagen och fastnade framför kollektionen Brunette Blonde Redhead. Snygga färger, men det jag gick hem med var borsten jag länge känt att jag behövt men aldrig lyckats hitta, det vill säga 214 Short Shader Brush (tyvärr Limited Edition): "can be used with shadow to line and smudge around the lash line and very effective for densely shading lids". Väldigt mångsidig, lagom mjukhård, precis rätt storlek och bra kvalitet – kort sagt, oumbärlig. Bästa beautyköpet på länge.

Ju yngre desto lindrigare ... yeah right

Frank har nu minst dubbelt så mycket prickar som storebror och har varit grinig, febrig och helt ointresserad av mat. Man får trösta sig med att det inte är någon risk att han har fått det så pass lindrigt att han inte utvecklar antikroppar. Och så det magiska ordet "överstökat", förstås.

Prickar i repris

Nu har lille Frank åkt på storebrors vattkoppor. Än så länge är han glad, pigg och feberfri, fastän prickarna breder ut sig i snabb takt på hans tjocka lilla kropp (och knopp).

Någon som vill boka in en vattkoppsplaydate? Säg bara till. Jag kan verkligen rekommendera att låta sitt barn smittas under föräldraledigheten. Tro mig, det är inte roligt när det vankas semestertider (eller nytt syskon) och halva dagis ligger hemma med prickar ... och vem har någonsin behövt vabba när det inte är mycket på jobbet?

... och en cola light, tack

Jag har inte ätit sådär överdrivet hälsosamt på sista tiden. Men som tur är kan man trösta sig med att det kunde varit mycket, mycket värre.

Valentinmys

Alla hjärtans dag: Maken bjöd på brunch på Jimmy's Steakhouse. Jag åt ägg och bacon med en väldigt fräsch och god sallad, samt amerikansk pannkaka med lönnsirap och vaniljglass. Maten var bra, med undantag för den trista brödkorgen (som innehöll en sorglig liten klick hummus som inte såg särskilt färsk ut). Pannkakan var riktigt fluffig och precis lagom stor.

Ett par tusen kalorier rikare strosade vi mot NK där jag äntligen fick tillfälle att kolla in underklädesrean. Bjöd mig själv på några väl valda plagg i Alla hjärtans dag-present, med hjälp av lite NK-bonus.


Ikväll blir det frågesportsspelet Intim, som jag köpte för skojs skull. Kittlande eller aptråkigt efter fem år tillsammans? Vi får väl se.

Stängt i fabriken

Jag har äntligen fått mina bröst tillbaka, efter nästan åtta månaders amning. Synd bara att de verkar aningen mindre än vad de var innan Frank blev till. Man kan tycka att de borde ha förräntats under tiden som de varit utlånade.

Dagens Fille

Fille är trött på sina vattkoppor, även om de flesta har hunnit torka till sårskorpor. Allra värst är de som har satt sig på snoppen och i hårbotten, och det tog ett tag att övertyga honom att alla dagiskompisar som fått vattkoppor också haft prickar precis överallt.

Syrran kom hem till oss på spontanbesök, till Filles (och min) stora glädje. Jag frågade honom om han ville visa henne alla prickar på magen, men det ville han inte. Man såg att han nästan skämdes för dem.

Syrran: "Vet du, när jag var liten hade jag också vattkoppor. Jag fick jättemånga prickar."
Fille: "På snippan?"

Banantåg

Vattkoppor = ingen aptit = alltmer kreativa försök att få ned mat i lilla magen.

Prickar, potatismjöl och sömnbrist

Fille har vattkoppor. Det är inte roligt. Det kliar på magen, på ryggen, på halsen, på armarna, på snoppen, i ansiktet och i håret. Vi baddar så snällt, så snällt med potatismjöl på en bomullstuss och även om jag undrar hur mycket det egentligen lindrar så verkar placeboeffekten vara tillräckligt stor för att Fille ska bli gladare.

Själv mår jag sådär av att inte få komma ut, men jag fick i alla fall lite mer sömn inatt än vad jag fick igår. Då var jag ett vrak hela dagen och var arg på allt och alla. Ostörd sömn är verkligen nyckeln till lycka för en småbarnsförälder – och verkar ibland lika svårfunnen som den heliga Graal.