Slave to the pod

Vi fick en försenad julklappsslant av snälla svärmor häromdagen. Eftersom den verkligen var tänkt att användas till en försenad julklapp, bestämde jag att det inte skulle bryta mot konsumtionsförbudet om vi spenderade den på något vi funderat på ganska länge (speciellt med tanke på att man får 400 kr i rabatt fram till och med 15 januari):

Och jag som har varit så anti-Nespresso ... men efter att ha sett halva vår bekantskapskrets gå med i sekten har det gått upp för mig att en maskin som är billig, snabb, enkel, kompakt och praktiskt taget rengörings- och underhållsfri rimmar betydligt bättre med livet som småbarnsförälder än vad en cool old-school espressomaskin någonsin kommer att göra. Dessutom (en inte helt oviktig detalj) är flera av kaffesorterna riktigt goda.

Premiärkoppen blev en cappuccino gjord på Arpeggio, med mjölk som skummats i smidiga Aeroccino. Tio gånger godare än den blaskiga, skållheta latten jag fick på Kofi häromdagen. Och inte en gnutta kaffepulver på köksbänken.

Jag tror att jag är lite kär.