Ett av de allra bästa tv-spelen jag någonsin spelat är Ico (PS2). Ett ganska annorlunda spel utan vare sig prylar, poäng eller nivåer, och de få gånger man slåss är det med en mesig träpåk, inget mer. Spelmiljön i sig är sällsamt vacker, ljudbilden genialiskt genomtänkt och storyn så engagerande att jag faktiskt grät lite över slutet.
Av någon outgrundlig anledning sålde jag mitt ex när jag hade spelat klart. Trodde inte att jag skulle vilja återvända till Icos trolska värld men ack så fel jag hade. Och nu går inte spelet att köpa längre, i alla fall inte i Sverige.
Dock kan jag trösta mig med att gänget bakom Ico snart kommer ut med ett nytt spel: Shadow of the Colossus. Upplägget är intressant: man tar sig igenom ett öde landskap för att kämpa mot sexton jättelika, majestätiska varelser – colossi. Inga sidouppdrag, inga andra fiender – bara en enda lång bossorgie.
Jag som vanligtvis hatar bossfighter ska se till att förhandsboka mitt ex snarast.
1 kommentar:
Åh, Ico! Jag är absolut ingen tevespelare, annat än en passiv för att jag hör ljuden och ser lite saker när jag ber sambon spara så vi kan äta / se film / gå ut / whatever. Men Ico fastnade jag också för i mitt passiva tillstånd! Har tom gått in på butiker då och då för att kolla om det mot förmodan skulle finnas ett andrahandsex.
Vi väntar också på Colossus.
Skicka en kommentar