Julen har varit skön hittills. Vi fick en släng magsjuka strax innan men hann hämta oss lagom till julafton, som tillbringades hos min mamma – god mat, mysigt och barnvänligt. Sedan har vi mest slappat och softat.
En stor skillnad mot tidigare ledigheter är att vi inte blir helt utmattade av att ha barnen hemma hela dagarna. De är glada och kärleksfulla och leker själva på ett helt annat sätt – och inte minst sover de, oftast till 07.30-08.00. Sedan sitter de en bra stund framför Bolibompa innan de kommer och kräver frukost, varpå en av oss går upp medan den andra sover vidare. Det är lyx, och vi är tacksamma, och njuter.
Något som också är lyxigt när man bor ganska trångt är utrymme. Vi har äntligen hunnit byta bort Filles barnsäng och Franks spjälsäng mot en stor våningssäng. Pojkarna älskar den och för första gången på länge har vi fått Frank att somna i sin egen säng utan alltför mycket tjafs. I samma veva flyttade vi och städade ur en överbelamrad bokhylla och nu känns barnens rum både luftigare och trevligare.
Tomten var snäll i år. Förutom finglögg och kommande tjejmiddag (tack Elsa), en ny, större mjölkskummare (tack mamma och Johan) och ett vackert armband i svart från Vilma Velasquez (tack C) kommer jag att få den toksnygga keramiska Michael Kors-klockan jag suktat efter (tacktacktack C):
Vi har dessutom fått vara barnfria – utan några större måsten, bara en stor säng och en tjock bok – i nästan ett och ett halvt dygn, och kommer snart att få vara det igen. Så livet känns bra och jag har inte alltför mycket ångest inför nyårsafton. Måste bara hinna få ihop min Spotify-playlist för 2010.
4 kommentarer:
Åh, detta inlägg gör mig glad, avundsjuk och hoppfull på samma gång!
Glad för din skull för att allt är så harmoniskt och att ni får sova, för alla fina julklappar (varje gång jag läser om allas fina julklappar ångrar jag lite, lite att vi slutat med julklappar till oss vuxna).
Avundsjuk för att vi har den där slitsamma ledigheten nu som ni haft tidigare. Lite sömn och mycket trots plus ingen avlastning i form av barnvakt trots att vi har flera familjemedlemmar i samma stad... Sådana här perioder sörjer jag mer än annars att vi bor så långt bort från min familj, de hade direkt erbjudit sig att ta barnen ett par dagar så vi kunde komma på fötter igen...
Hoppfull för att jag ser att vi också kommer dit ni är, även om det nog är ett bra tag kvar...
God fortsättning och njut av dessa sköna dagar!! kram
Hej Alison! Gott nytt på er!
/Ulf
Ingela: Jag förstår din avundsjuka och kan i alla fall understryka hur tacksamma vi själva är! Vi har varit där ni är nu och undrat om det någonsin skulle lätta. Sömnbrist gör hemska saker med en och man känner sig ibland som en värdelös förälder. Att dessutom inte få någon avlastning alls blir extra tufft. Ibland vill man ju bara snabbspola vissa bitar, även om det känns hemskt att tänka så om sina barns uppväxt. Men jag hoppas att det ljusnar för er snart!
Ulf: God fortsättning och gott nytt! Kram!
vad härligt det låter. precis som det ska vara. gott slut och gott nytt!
Skicka en kommentar